HomeAktiemarknadVad är tyst period?

Vad är tyst period?

Vad är och vad innebär tysta perioder?

Börsbolag har ofta tysta perioder inför sina kvartalsrapporter. Under de perioderna brukar de inte ha möten med investerare, analytiker och representanter för media. Det vanligaste är att den tysta perioden inleds 30 dagar före rapporten och sträcker sig fram tills rapporten har släppts.

Inga krav i lagar och regler

Det finns inget krav på att bolag måste ha tysta perioder och det finns inte heller i börsens regelverk. Däremot tycker många bolag att det är en fördel att strama upp sin kommunikation inför rapporterna. Ledningen börjar få en allt bättre bild av kvartalet och det som kommer kommuniceras i samband med rapporten. En del av den informationen kan vara kurspåverkande insiderinformation.

Sådan information måste offentliggöras genom rapporter eller pressmeddelanden. Genom att begränsa kommunikationen inför rapporterna minskas risken för att bolaget sprider insiderinformation. Även det som inte är insiderinformation i juridisk mening kan ändå ge indikationer om rapporten.

Personliga relationer försvårar

Analytiker och investerare har typiskt sett träffat ledningen många gånger och de känner ofta varandra relativt väl. Även om det inte sägs så mycket konkret kring siffror får man ofta en känsla för hur det går och om det kommer bli en bra eller dålig rapport.

Den personliga relationen mellan ledning och aktiemarknadens aktörer gör också att det är praktiskt att ha en tyst period för att slippa säga ”inga kommentarer” om allting. Aktiemarknaden är av naturliga skäl särskilt intresserad av sådant som kan tänkas ha betydelse för aktiekursen.

Det är väl bra för bolag och analytiker med kontakt?

Det är dessutom så att det är bra för både analytiker/investerare och bolaget att aktiemarknaden är väl insatt i hur det går för bolaget. Dramatiska avvikelser i samband med rapporter gör att analytiker kritiseras och att investerare förlorar pengar eller missar uppgångar. Bolagen vill inte heller skapa dramatik i onödan och personerna i ledningen kan få svidande kritik om bolaget går sämre än marknaden förväntar sig.

Däremot får man inte ge vissa aktörer information som gör att de kan tjäna pengar på informationsövertaget. När hela marknaden har tillgång till samma information fungerar den bäst. Samtidigt är inte alla små detaljer som inte är offentliggjorda insiderinformation, så det är en ganska diffus gräns. Men genom att inte ha några kontakter inför rapporterna slipper man en hel del av de där bedömningsfrågorna.

Är bolagen helt tysta?

Bolagen har olika principer. Helt klart är att bolag inte kan vara tysta om allt för alla, utan det här gäller främst finansmarknadens aktörer inklusive affärsjournalister. Och det gäller definitivt frågor om den finansiella utvecklingen med mera. Däremot svarar vissa på mer generella frågor som offentliggjorts tidigare, men i så fall utan att ha inbokade intervjuer eller möten.

I praktiken händer det att bolag svarar på frågor under tysta perioder. Det kan handla om att reda ut saker som missförståtts eller kommentera aktuella händelser. Med tanke på att det är en frivillig policy bolagen valt att ha är det rimligt att bolagen kan välja att göra avsteg när det är befogat.

Det händer även att bolag släpper pressmeddelanden även under tysta perioder och i samband med sådana är det också rimligt att exempelvis analytiker ska kunna få klargörande detaljer relaterade till just det pressmeddelandet som kanske handlar om en större order, ett förvärv eller likande. Sådana händelser som inträffar efter kvartalets slut påverkar inte den kommande rapporten, även om bolaget är inne i den tysta perioden.

Varför just 30 dagar?

Det finns som sagt inga regler kring tysta perioder, men det har nästan blivit praxis med 30 dagar före rapporten. Det förekommer att bolag tillämpar andra tidsperioder.

Till exempel inleder Beijer Ref sin tysta period när kvartalet tar slut oavsett när de släpper rapporten. De brukar rapportera relativt tidigt och då kan de tysta perioderna bli kortare än 30 dagar.

Anledningen till att det är vanligast med 30 dagar före rapporten är att det är samma gräns som insynspersoner har för aktiehandel. I det fallet handlar det om att insynspersoner inte ska kunna utnyttja sitt informationsövertag alltför nära rapporterna. I fallet med tysta perioder handlar det om att andra inte ska kunna utnyttja känslig information som investeringsunderlag.

Hur jag tycker att tysta perioder borde hanteras

En erfaren analytiker eller förvaltare som diskuterar relevanta aspekter med en VD, CFO eller IR som kanske känt varandra i åtskilliga år kan få en ganska bra känsla för hur det går och om rapporten kommer bli bättre eller sämre än marknaden förväntar sig. Därför tycker jag att det är rimligt med tysta perioder för att inte informationsövertaget gentemot andra aktörer som inte har samma möjligheter ska bli alltför stort.

Bolagen bör följa sin policy, men också vara beredda på att göra avsteg från den när det behövs. Förutom när bolaget släpper pressmeddelanden är det också rimligt att kunna kommentera olika händelser som har ett medialt intresse. Det har också hänt att blankare passat på att köra kampanjer mot bolag under tysta perioder för att bolagen inte ska kunna bemöta kritiken.

I sådana fall tycker jag att bolag ska kunna svara på frågor och klarlägga olika aspekter om det görs på ett strukturerat sätt till hela marknaden samtidigt. Är det inte något som bör offentliggöras via pressmeddelande kan det vara lämpligt att kalla till en telefonkonferens/webcast. Sedan kan det vara bra att inte bemöta vissa saker oavsett om det är tyst period eller ej, men det är en annan sak.

Jag anser att det är ologiskt att använda sig av just 30 dagar inför rapporten. Särskilt under sommaren är det stora variationer på när bolag släpper rapporter. En del släpper dem efter två veckor (mitten av juli), medan andra väntar nästan två månader (slutet av augusti). Det blir absurt att en del bolag går in i tyst period i mitten av juni medan andra går in i tyst period sex veckor senare trots att deras kvartal tar slut samtidigt.

För övrigt anser jag av samma skäl att det är orimligt att insynspersoner har just 30 dagar inför rapport som sin gräns för sin personliga aktiehandel. Det borde vara handelsförbud när kvartalet är avslutat. I praktiken känner insynspersonerna till så mycket om hur det går för bolaget att perioden i de flesta fall bör vara längre än så för att undgå misstanke om insiderhandel.

Björn Olander
Aktieanalytiker och grundare av Murgata Equity Research. Lång erfarenhet som aktieanalytiker från banker och har jobbat vid flera medtech-bolag. Civilingenjör och teknologie doktor från KTH, kandidatexamen i ekonomi från Stockholms Universitet och kurser från Karolinska Institutet.

Läs om andra bolag

Prenumerera på Substack

Följ Murgata på social medier

203FansLike
490FollowersFollow
4,742FollowersFollow
390SubscribersSubscribe

Prenumerera på mailutskick