Privata sjukvårdsförsäkringar i skottgluggen

I tisdags presenterade regeringen en utredning som syftar till att införa begränsningar för privata sjukvårdsförsäkringar. Frågan har aktualiserats av COVID-19, men det är en mer långtgående förändring som skulle kunna ha en betydande inverkan för företags möjlighet att ta sig an patienter från både den offentligt finansierade vården och den som finansieras av försäkringsbolag. Av börsbolagen är det framför allt GHP som skulle kunna hamna i kläm, men det finns samtidigt mycket som talar emot långtgående förändringar.

Regeringen vill vingklippa privata sjukvårdsförsäkringar

I tisdags eftermiddag höll socialminister Lena Hallengren en pressträff för att presentera en ny utredning.

Regeringen har utsett Karin Lewin till särskild utredare. Hon är chefsjurist på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och har en tidigare bakgrund från regeringskansliet och flera statliga utredningar (se LinkedIn-profil).

Målet är klart redan innan utredningen påbörjats: Den ska ta fram konkreta lagförslag som begränsar privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård.

“Förtur i vården” är en tilltalande retorik – för både väljare och säljare

I pressmeddelandet uttalar sig socialministern:

– I den skattefinansierade vården ska det inte vara möjligt att köpa sig före kön. En grundbult i Sveriges välfärdssystem är att medborgarna kan vara trygga i att vård ges utifrån behov, inte utifrån storleken på ens plånbok.

Det här är en retorik som vid en första anblick tilltalar många. Samtidigt gäller ju inte det här akuta fall där patienter dör för att de inte har försäkring. Sådan vård har nämligen alla rätt till och där sker prioriteringen på rent medicinska grunder.

Men om man bemödar sig att se bortom retoriken och tittar närmare på hur vården fungerar och vad en förändring skulle kunna tänkas innebära är det inte lika enkelt. När det gäller komplexa samband som vården är det inte alltid som budskap som lämpar sig för demonstrationsplakat kommer få avsedd effekt i verkligheten. Det är därför det tillsätts en utredning och det är inte alls självklart vad den kan tänkas komma fram till.

Ska man vara lite cynisk är retorik som “förtur i vården” ett begrepp som säljare av privata vårdförsäkringar inte kan använda sig av så tydligt. Men det är något som säkerligen tilltalar dem som är oroliga för att inte få tillräckligt bra vård tillräckligt snabbt. Därmed skulle den här typen av politiska initiativ till och med kunna stärka de privata försäkringarnas ställning, även om syftet är det rakt motsatta.

Regionerna ska inte få anlita bolag som vårdar försäkringspatienter

Utredaren ska föreslå åtgärder som innebär att patienter med försäkring inte får snabbare eller bättre vård i den offentligt finansierade vården. Det kan kanske förefalla rimligt, men ambitionen går längre än så.

Under pressträffen sade socialministern:

I uppdraget ingår bland annat att lämna lagförslag som begränsar regionernas möjlighet att köpa vård från företag som samtidigt ger försäkringspatienter företräde.

Det här är en mycket viktig formulering som kan ha stor inverkan för många företag som bedriver sjukvård. Det förekommer idag att regionerna (som tidigare benämndes landsting) köper vård från företag som är specialiserade på ett fåtal rutinmässiga ingrepp. Sådan vård har ofta högre kvalitet (bättre vårdutfall för patienten) till en lägre kostnad jämfört med vad den offentligt finansierade vården åstadkommer på egen hand.

Socialministerns formulering innebär att regionerna inte kommer kunna köpa in sådan vård. Förhoppningen är antagligen att dra undan mattan för företag som har båda som kunder eller åtminstone sätta press på dem att inte erbjuda vård till privata försäkringstagare. Men det kan mycket väl bli så att det försvårar för den offentligt finansierade vården att köpa in tjänster som privata företag är bättre på att utföra.

Specialisering ger hög kvalitet till låg kostnad

I likhet med många andra verksamheter är vård något som bedrivs effektivast i höga volymer. Det är också så att läkare och annan vårdpersonal blir bättre när de gör ett stort antal likartade ingrepp istället för att utföra många olika typer av operationer. Det är rimligt att specialiseringen leder till bättre vårdutfall för patienterna samtidigt som kostnaden blir lägre för den som betalar. Det finns data som stödjer att det ser ut så även i verkligheten, även om det antagligen går att hitta undantag.

Det är helt enkelt billigare per operation att till exempel sätta in 20 höftledsproteser per vecka istället för bara två. Dessutom har de som är specialiserade på just höftledsoperationer goda förutsättningar att bli bättre på sådana operationer än dem som utför alla möjliga typer av ortopedkirurgiska ingrepp.

Av ekonomiska och kvalitetsmässiga skäl finns det alltså mycket goda anledningar att koncentrera rutinmässiga ingrepp till specialister som utför ett stort antal. Det gäller oavsett vem som är betalar och vem som utför vården.

Sämre effektivitet ger längre kötider

Sämre effektivitet är inte önskvärt i ett läge när vi behöver ha kortare kötider. Om det dessutom orsakas av mindre pengar till vård (på grund av färre försäkringar som finansierar en del av vården) kommer det rimligen innebära mindre vård totalt sett. Det i sin tur leder till allt längre kötider tills antalet som får vård är fler än dem som ställs i kön.

Om färre tecknar försäkringar skulle det kunna leda till längre kötider även för dem som inte har försäkringar. Dels på grund av mindre vård totalt sett och dels på grund av att en hel del av dem som är så prioriterade av arbetsgivare att de erbjuds teckna privata försäkringar även skulle vara prioriterade utan att ha tecknat någon försäkring.

Den 40-årige hantverkaren kommer sannolikt prioriteras högre än den 75-årige pensionären även i en helt offentligt finansierad sjukvård. Därmed är det förmodligen bra även för 75-åringen att slippa konkurrera med den yngre personen som strävar efter att komma tillbaka till jobbet.

Det är troligt att en förändring innebär högre kostnader, längre kötider och kanske även sämre kvalitet. Det är också troligt att skillnaderna mellan den offentliga vården och den privata vården kommer bli större. En sådan förändring skulle kunna ge starkare incitament att teckna privata sjukvårdsförsäkringar.

Politikernas ideologiska ambitioner som får antas vara att försämra för privata försäkringstagare skulle alltså kunna få rakt motsatt effekt i verkligheten.

Men det är väl bara att höja skatten?

Det återstår att se vad en eventuell förändring kan tänkas leda till. Det finns en uppenbar risk att det leder till högre kostnader, sämre effektivitet och längre vårdköer. Detta är något som politiker (som vill bli omvalda) kommer försöka motverka.

Ökad effektivitet är en bra ambition, men i praktiken kommer det knappast vara tillräckligt. Det kommer vara frestande att tillföra resurser genom att höja skatterna, men det är inte alltid rätt medicin för alla sjukvårdens utmaningar. Man kan ha politiska synpunkter på skattenivåer, men det är knappast någon fördel för någon att höja skatten utan att få motsvarande fördelar.

Det finns ett begränsat antal specialister och det tar mycket lång tid att få fram fler specialister. Dessa bör ges möjlighet att jobba så effektivt som möjligt. Många av de duktigaste specialisterna föredrar privata arbetsgivare och det beror inte enbart på ekonomiska faktorer. Ökad flexibilitet, bättre arbets- och anställningsvillkor och en effektivare organisation är några av skälen som brukar framföras.

Det blir alltså inte fler specialister för att regionerna tillförs mer pengar och det är inte alls säkert att regionerna kommer kunna övertrumfa privata vårdgivare med högre löner och bättre anställningsvillkor.

Försäkringstagarna finansierar både sin egen och andras vård

Vissa privatpersoner och arbetsgivare är villiga att betala extra för att slippa de långa köerna som tenderar att uppstå i vissa delar av den offentligt finansierade sjukvården. Det gör de genom att teckna en sjukvårdsförsäkring som gör att de snabbt får effektiv vård om det behovet skulle uppstå.

Försäkringarna tillför pengar till den totala vården. Tar man bort den finansieringen blir det rimligen mindre vård totalt sett, även om man inte tar hänsyn till att effektiviteten förmodligen blir sämre på grund av mindre möjligheter till stordriftsfördelar.

Försäkringstagarna betalar förutom försäkringspremien även den skattefinansierade vården via skattsedeln trots att de inte utnyttjar den fullt ut. Därmed finansierar många av de här patienterna sin egen vård och bidrar till den offentliga vården som de alltså inte utnyttjar själva i lika stor utsträckning.

Världen är inte alltid så logisk, men den politiska vänsterkanten borde kanske egentligen glädjas åt att försäkringstagarna inte bara betalar skatt utan dessutom den extra avgiften via privata försäkringar. Det är nästan jämförbart med en frivillig skatt som de är villiga att betala under förutsättning att deras försäkringsbolag köper in privat vård. I någon mening betalar försäkringstagarna extra för att inte utnyttja den offentligt finansierade vård.

De som debatterar gör nog klokt i att inte lyfta fram att de höginkomsttagare som betalar mycket skatt och dessutom tecknar sjukvårdsförsäkring i praktiken betalar väldigt mycket i förhållande till den sjukvård de förväntas utnyttja. Sådana argument kan vara provocerande, men det är det som är pudelns kärna i Leif Östlings numera bedömda citat:

Vad fan får jag för pengarna?

Tydligare separation mellan privat och offentligt finansierad vård?

Om vårdgivare inte får ge vård åt både patienter som finansieras offentligt och sådana som finansieras av försäkringsbolag kommer det bli någon form av uppdelning. En del privata kommer troligen väljer att enbart fokusera på att tillhandahålla vård för regionerna, medan andra väljer att enbart ge vård åt privata försäkringstagare.

Att skilja privat och offentlig vård skulle sannolikt medföra negativa konsekvenser med avseende på kostnader, kvalitet och kötider. Förändringen i sig skulle dessutom innebära att båda kategorierna kommer behöva anpassa sig till den nya situationen. Det skulle troligen medföra stora utmaningar inom vissa områden, åtminstone under en övergångsperiod.

Det skulle kunna stärka argumenten för att teckna privata sjukvårdsförsäkringar. De som har försäkring har naturligtvis tillgång till den offentligt finansierade vården, men vid behov kan man snabbt få bra vård på annat sätt om man har tecknat en försäkring.

Vårdskulden efter COVID-19 mest en förevändning inför valet?

Under pandemin har en hel del planerade operationer som inte är akuta (så kallad elektiv vård) ställs in på grund av smittorisk och för att sjukvårdens resurser använts för att hantera patienter som drabbats av COVID-19.

Många av patienterna som i normala fall hade behövt genomgå en operation under det senaste halvåret har helt enkelt fått vänta. För de flesta kvarstår behovet samtidigt som nya patienter har tillkommit. Därmed har det byggts upp en så kallad “vårdskuld”, vilket helt enkelt innebär att antalet patienter som väntar på att få genomgå en operation har ökat betydligt.

Under presskonferensen nämnde socialministern att det är över 115 000 personer som väntar på att få genomgå operation. Det här uppdämda behovet kommer behöva betas av och det är en anledning till att den här utredningen tillsätts just nu.

En stor andel av just den här typen av kirurgiska ingrepp är sådana som omfattas av privata sjukförsäkringar. De har tecknats just för att köerna är alltför långa i den offentligt finansierade vården.

Den politiska och ideologiska ambitionen från regeringens sida är att det inte ska gå att “köpa sig före i kön”. I praktiken riskerar de indikerade åtgärderna att tvinga vårdgivarna att välja mellan att utföra ingrepp åt regionerna eller att utföra dem på uppdrag av försäkringsbolag. Med tanke på det stora antalet patienter inom de här kategorierna är det troligt att vårdgivarna i så fall kommer prioritera patienter från försäkringsbolagen. Försäkringsbolagen kommer också vara mer eller mindre tvungna att betala för att uppfylla sina åtaganden gentemot försäkringstagarna.

Konsekvensen om de här åtgärderna införs kan mycket väl bli betydligt längre väntetider för patienter som inte har privata sjukvårdsförsäkringar. Det skulle i så fall stärka incitamenten att teckna sådana försäkringar. Det kan knappast vara regeringens avsikt och det ska bli intressant att se vilka åtgärder som till slut kommer föreslås.

Att tillsätta en utredning nu som ska vara klar om ett drygt år och kommer innebära att eventuell lagstiftning skulle kunna vara på plats strax innan valet 2022. Då kommer effekterna från pandemin förhoppningsvis vara relativt obetydliga.

Det är nog snarare så att det här är en förberedelse inför valrörelsen 2022. Det kan nog tilltala regeringens väljargrupper att lyfta fram försäkringstagarna som medskyldiga till det vårdkaos som den svenska sjukvården mycket väl kan hamna i tills dess.

Men “vinster i välfärden” då?

Regionerna kan välja att utföra vård själva, men de köper in vård från privata aktörer för att de utför den till en lägre kostnad och högre kvalitet än de själva kan göra. Rent konkret innebär det att skattebetalarnas pengar används optimalt och regionerna kan därmed lägga resurser på annan vård.

Sådan verksamhet kan inte drivas med förlust under någon längre tid. Det här är en separat debatt som skulle kräva betydande pedagogiska insatser om grundläggande ekonomiska samband för att den bli meningsfull.

Även den här frågan kommer säkert användas för att fiska röster i valet. På sociala medier förekommer dagligen slentrianmässiga anklagelser om att företagen missköter verksamheten för att tjäna pengar, att pengarna går till riskkapitalister i skatteparadis med mera.

Men i det här sammanhanget inser de flesta politiker att privata aktörer är lösningen på – snarare än orsaken till – många av de utmaningar som sjukvården har idag. Det är helt enkelt ett komplement till den offentligt drivna vården som kanske är särskilt betydelsefullt just i det här läget.

“Vinster i välfärden” är nog trots allt bättre än “Förluster istället för välfärd”

Påverkan för börsbolag

Det är för tidigt att veta vad utredningen ska komma fram till, men det är tydligt att avsikten är att begränsa fördelarna med privata sjukförsäkringar.

Avsikt är en sak, men genomförbarhet är en annan. Som framgår ovan är det möjligt att åtgärder kan få motsatt effekt jämfört med vad man vid en första anblick skulle kunna förvänta sig. Sådana åtgärder kommer rimligen inte införas.

Det här gör att det är svårt att veta vilka eventuella förändringar det kan tänkas bli. Utredningen ska presenteras senast 30 september 2021 och det tar tid innan förslag kommer implementeras i nya lagar. Det måste även röstas igenom i riksdagen, så det är en hel del som kan hända på vägen.

GHP

Det börsbolag som ligger närmast till hands att drabbas av förändringar är GHP (läs mer om bolaget här). Enligt årsredovisningen för 2019 var 48% av omsättningen från offentligt finansierad vård, 37% från försäkringsbolag och 8% privat. Utöver det kom 7% av intäkterna från International som inte berörs av eventuella förändringar.

Om det skulle införas ett förbud för offentligt finansierad vård från koncerner som samtidigt har intäkter från försäkringsbolag skulle det bli ett problem. Om det däremot är per bolag är problemet mindre eftersom klinikerna (som typiskt sett är separata bolag) har olika inriktning. En del av intäkterna från försäkringsbolag är inom ramen för Vårdsamverkan, vilket är ett sätt att tillsammans med försäkringsbolag utforma effektivare vårdkedjor som bland annat förväntas ge bättre vård till en lägre kostnad.

GHP har särskilt under pandemin visat sig ha en påtaglig flexibilitet och bolaget har lyckats styra om verksamheten på ett sätt som varit förenligt med de nya förutsättningarna. Personal har lånats ut till offentlig sjukvård och bolaget har tagit emot patienter från patientgrupper de normalt inte behandlar för att avlasta den offentliga sjukvården. GHP skulle förmodligen kunna anpassa sig hyfsat, även om de värsta scenarierna skulle ha en negativ inverkan.

Aktiekursen har inte påverkats nämnvärt sedan utredningen presenterades, trots att de mest extrema utfallen av utredningen skulle kunna få en betydande inverkan för GHP. Efter alla turer kring “vinster i välfärden” är aktiemarknaden luttrad. Den här typen av politiska utspel och utredningar visar sig oftast leda till väldigt små förändringar. och ta lång tid. I det här fallet riskerar förändringar att ha negativa effekter för alla och kanske till och med motverka de politiska och ideologiska syftena.

Övriga bolag

Tittar vi på Bolagssidan under rubriken “Hälsovårdsbolagen per lista och delsektor” finns det ett antal bolag på huvudlistan som är verksamma inom “Vård & Omsorg”. De är dock inte lika påverkade av just den här eventuella förändringen av hur bolag får finansieras av försäkringsbolag.

Medicover (läs mer om bolaget här) bedriver visserligen sjukvård, men ingenting i Sverige. Därmed påverkas inte de av förändringen.

Attendo (läs mer om bolaget här), Ambea och Humana är mer inriktade mot vård av äldre, funktionsnedsatta och andra som inte omfattas av sjukvårdsförsäkringarna som är aktuella i det här fallet.

De kan däremot vara lösningen på många av de utmaningar som sjukvården står inför med en åldrande befolkning osv. Samtidigt riskerar även de här bolagen att drabbas av politiska ambitioner om “vinster i välfärden” med mera. Dessutom kommer de granskas särskilt hårt för hur de har hanterat situationen med COVID-19. Attendo har fått kritik, men de tycks ha hanterat pandemin bättre än många kommunala aktörer.

Feelgood hör också till bolagen inom “Vård & Omsorg”, men de ägnar sig är företagshälsa och friskvård som inte är aktuellt för vare sig sjukförsäkringar eller offentlig finansiering. Men de får vara med i den här sammanställningen för fullständighetens skull.

Avslutande reflektioner

COVID-19 sätter press på den offentliga sjukvården med ökade köer som följd, medan dem med privata sjukvårdsförsäkringar inte behöver vänta riktigt lika länge på att få vård. Det är också hela tanken med att ha försäkring och det är därför de förutom att via skattsedeln betala offentlig vård som de inte utnyttjar, även tecknar försäkring för att få tillgång till snabbare och bättre vård.

Det återstår att se vilka förslag utredningen kommer fram till. De här frågorna är komplexa och förändringar kan mycket väl försämra för samtliga och till och med få motsatt effekt än den man till en början strävar efter.

Det finns tydliga politiska och ideologiska ambitioner med utredningen. COVID-19 anges som en viktig förklaring till att regeringen tar det här initiativet just nu, men det bäddar också för att det här är ett område som regeringen vill profilera sig inom inför valet. Utredningen blir klar i september 2021 och ett år senare är det val.

Bland de svenska aktierna är det GHP som tydligast skulle kunna påverkas negativt av förändringar inom det här området. Det är lång tid kvar och mycket kan hända med förslag samtidigt som bolaget skulle kunna organisera sig på ett sätt som minimerar skadeverkningarna.

Länkar

Pressmeddelandet i samband med pressträffen:
Begränsning av privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Film från pressträffen

Är du intresserad av GHP kan du läsa mer på bolagssidan eller vår rapportkommentar efter Q2-rapporten.

Du kan läsa om hälsovårdssektorn här, de olika bolagen i hälsovårdssektorn här och en del aspekter som är generella för börsen oavsett sektor här.

Björn Olander
Aktieanalytiker
Murgata Equity Research

Björn Olander äger inte aktier i några av de omnämnda Bolagen.
Murgatas anställda och andra medarbetare har handelsförbud i instrument relaterade till Bolagen under publiceringsdagen och nästföljande handelsdag.
Murgata har inte erhållit betalning från något av Bolagen under de senaste 12 månaderna.

Läs mer om bolag, hälsovårdssektorn och aktiemarknaden!

• Du hittar fler av de bästa bolagen i hälsovårdssektorn här.
• Mer och sektorn och vilka bolag som “hör ihop” hittar du här.
• Är du generellt intresserad av börs och investeringar kan du läsa mer här.
• Du som gillar bloggar hittar Murgats Blogg här.
• Prenumerera gärna på Murgatas mailutskick här.
• …och visst följer du väl Murgata på sociala medier som du hittar här?